Jag bara är.
Lever och drömmer. Tänker för mycket. Analyserar för mycket.
Jag är djupare än djupaste Kirunagruvan enligt min förra chef.
Min Själ är Född Gammal men blir ständigt Yngre....
Jag ramlade ner i hennes ögon.
Sen reste jag mig och började springa.
Jag visste var jag var.
En kackerlacka och en örn älskade med varandra. Tiden var en dåre med banjo. Jag fortsatte springa.
1 kommentar:
Gud va snygga klänningar;) Vill ha:P
Bääbis still in the magen:( Men han tittar väl snart ut;)
massor av kramar/ ullis
Skicka en kommentar