Finlandsvenskheten del 2, eller 3...

Ibland babblar (mina kollegor skulle säkert tjatar) jag på om Finlandsvenskheten.
Jag tror egentligen ingen kan förstå hur det är att växa upp i lilla Österbotten, iaf inte svenskarna. Att tillhöra en minoritet, vad det innebär, på gott och ont. (sen i mitt fall komplicera det hela med att faktiskt vara född i sverige)

Satt och läste lite olika bloggar och klickade mig hit och dit och snubblade över dethär exemplet som så bra beskriver hur det är (kan vara).
Lånar denna text av en tjej som finns länkad Här: http://www.bloggen.fi/sussu/

"Igår stod jag i McDonalds kön med Caroline. Hon skulle ha en hamburgare med mycket fett. Stod och tjuvlyssnade på tre tjejer som var sisådär fjorton år ungefär.
Det enda de pratade om var hur de skulle våga beställa. De visste nämligen inte vad dubbel-ost-hamburgare-med-franska (sarah förklara: franska är pommes frittes/stripps på österbottniska) -och-fanta var på finska. Ursäkta, måste man beställa på finska nuförtiden? Stackars små barn som inte förstår att man ska använda svenska hela tiden. Närmare bestämt överallt, på alla ställen, hela tiden, när som helst i Finland. Jag blev arg.
Sedan blev jag ännu argare när en kompis berättade att han börjat på ett nytt jobb, där han endast får använda finska, för att hans arbetsgivare är svenskhatare. Nu är jag arg igen.

Från och med denna stund ska jag bli ännu mera svensk. Några skäms till och med över mig för att jag alltid pratar svenska, och alltid låtsas att jag inte förstår finska i affärer, på posten, på stan..överallt. Nu ska jag göra det ännu mer."

Bra skrivet tjejen!



http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskfinland

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterbotten